As we could stay in this cave

Kanske så klarar vi oss ändå…

När det ändå är jag som är den enda överlevande från planet som störtade rätt ner någonstans i atlanten. När det ändå är jag som klarar av att döda den orm som i önskan om ett saftigt byte har slingrat sig runt min hals. När det ändå är jag som landar stadigt på mina två ben efter hundra meters fallet från den stupande klippkanten.

I drömmarnas värld så överlever jag allt.

Alla människor drömmer, så visst måste det vara biologiskt. Men i min tro så speglar även drömmarna vår själ och reflekterar över hur våran personlighet tar del i den miljö som vardagen bjuder på.

Drömmar talar i metaforer och bilder. Det är mycket troligt att ormen som försöker kväva mig till döds symboliserar den press som på liknande sätt trycker på mitt bröst och motar min andningsförmåga.

Viljan kommer få mig att andas normalt igen.

Styrkan kommer att göra mina ben stadiga

Överlevnadinstinkten kommer att bjuda mig på äventyr på en exotisk ö placerad någonstans vid jordglobens feta midja

Vi klarar oss ändå