lilla tanten

Är på väg ner till stan när en tant ropar på mig nere på söder:

- Ursäkta! Du där, ropar tanten.

Jag ser mig förvirrat omkring och upptäcker en liten söt tant som sitter i en liten blå bil.

- Menar du mig? frågar jag.

- Jo precis. Jag undrar ifall du skulle vilja vara så vänlig och gå och lösa ut en parkeringsbiljett till mig, jag har nämligen så svårt för att gå, säger den lilla söta tanten och räcker mig pengar.

Efter att ha löst ut en biljett till henne ur en automat lite längre ner på gatan, överlämnar jag den till henne och hennes ansikte lyser som en strålande sol.

- Tack, kära du. Du ska veta att du har gjort dagens stora gärning, säger hon.

Jo jag kände att det var härligt att kunna hjälpa till, men funderade på varför hon just ropade på mig, när det hela tiden finns hundratals personer som går över torget. Jag ser nog snäll ut.